Header Image

Lizette Nilsson

Lizette heter jag , 27år gammal ursprungligen från Norrland ! Bosatt i Malmö tillsammans med min sambo och våran dotter som föddes November-2018. Jag jobbar inom psykiatrin när jag int är mammaledig ! Här inne får ni följa våran vardag med allt från vakna nätter till massa lekande och festligheter ! I november flyttar vi från storstaden till radhus 2 mil utanför Malmö !

Som en ren käftsmäll ..

Publicerad,
Saknaden och längtan kom som en ren käftsmäll ikväll , 120 mil är långt, många och förjävligt långa mil ikväll ..
På bara någon minut blev allt sjukt jävla jobbigt och jag sjukt jävla ledsen ..
Jag saknar dom i Österund , jag saknar min familj …
Saknar alla sena kvällar med en massa skit prat , alla långa kvälls promenader , filmerna långt in på nätterna , deras närhet , alltid fanns det någon att prata med .. Alltid fanns det någon att vara med ..
 
Men har ni någonsin tänkt på hur enkelt det är att man glider ifrån varandra ?
Hur lätt det är att allt bara rinner ut i sanden ? Är det inte ömsesidigt så räcker det inte till ..
Jag har låtit det rinna ut .. För att försöka utan respons , det gör mig förbannad och ledsen . Mest besviken ..
 
Tankarna har funnits , hur skulle de bli om jag flyttar hem igen ?
Blir de då som förut ? Eller är det skuggor som kommer att finnas där ?
 
En skit kväll , en kväll där jag är ledsen , och jag som hade lovat mig själv att inte vara det något mer .
Men saknaden tar över , ännu en gång .. Jag hatar det !
 

4 Kommentarer

  1. Den frågan ställde jag mig själv det första året jag bodde här uppe, om jag flyttar hem igen blir allt som vanligt igen då?
    Jag gjorde en resa ner till Helsingborg och de 4 dagarna där märkte jag att det inte skulle bli som när jg bodde där, för fast jag hade mina vänner kvar så hade dom ju andra saker för sig nu när man hade flyttat. Så det är bara en önske tänkande att man vill ha det som det var förut. Håll ut älskade kusin, du fixar det här. Se så långt du redan kommit på dessa månaderna 🙂 pöss

  2. Jag kan aldrig förstå hur du har det men jag kan tänka mig.
    Bara du får träffa lite folk o skapa en vänskapskrets där nere tror jag det blir bättre.
    Saknaden finns ju naturligtvis men jag skulle kunna tro att det åtminstone blir lättare.

    • Allting hade varit lättare om jag hade haft barn faktiskt , då träffar man alltid på folk när man är ute osv .. Men nu har jag bara en hund dock ;( Ja , saknaden kommer alltid att finnas där . Bara bita ihop och se hur länge jag klarar av det !

Lämna ett svar till Anonym Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *