jag vet inte hur jag ska börja,
det jag vill säga är att jag är så glad över att va din vän.
vi började umgås i 1an på gymnasiet
i 2an umgicks vi jätte mycket.
Och när jag blev med barn så var de du och jag som skämtade om att jag kanske var gravid, skrattade mest åt de.
när jag fick reda på de så var du en av dom första jag berättade de för.
så nära vänner var vi.
vi hamnade på olika ställen i livet och
slutade umgås och jag var ledsen över de, många gånger, eftersom du är en sån människa jag verkligen passar ihop med, som är som jag.
Det är inte ofta man träffar sånna människor och när man gör de ska man hålla hårt i dom. De gick 2 år innan vi började höra av oss till varandra, och prata igen.
2 år som jag önskar att vi hade fortsatt att hålla kontakten men life happens och jag är så sjukt glad att vi har hittat tillbaka till varandra.
Nu har du flyttat från stan men de spelar ingen roll hur långt borta du är från mig, så kommer jag aldrig att släppa dig igen! Du får dras med mig vare sig du vill eller inte :-*
jag tycker att du gjorde rätt i att flytta,
att prova livet i en annan stad med nya människor. Och jag längtar tills vi kan skratta med varandra igen och inte bara genom telefonen <3
saknar dig min fina
Senaste kommentarer