Ett blandat inlägg , om allt mellan Östersund och Malmö.

Ibland kommer man till en stund i livet då man verkligen sätter sig ner och funderar , gjorde jag rätt eller gjorde jag fel ?

Många frågor kommer in både här på bloggen och i det vardagliga livet , från arbetskamrater , vänner eller gamla vänner ..
Och såna här dagar när man har mycket tid för sig själv så börjar tankarna att snurra , ( jag själv är expert på att tänka och fundera , kanske den bästa egenskapen jag har ) , ibland kommer jag fram till något bra , ibland kommer jag inte fram till något alls , eller så är det något mindre bra jag kommer fram till .. Men alla behöver vi någon gång fundera och tänka , på gjorde jag rätt eller gjorde jag fel ..

 

Om 2 dagar är det precis 1 år och 3 månader sen jag flyttade ifrån tryggheten i Östersund och lämnade familjen och dom vänner jag hade .. Och det är ingenting jag ångrar sådär på rak arm att jag gjorde , inte just idag i alla fall . Men självklart kommer det stunder då jag ångrar det något fruktansvärt mycket , att jag flyttade 125 mil ifrån dem som stod mig närmast , för saknaden är aldrig något jag kommer att komma ifrån , saknaden kommer alltid att finnas där , och framför allt saknaden efter familjen . Det är nog den som är värst , den kommer jag aldrig att komma ifrån .

Trots att jag är hem till Östersund och hälsar på så saknar jag familjen något fruktansvärt mycket , och jag saknar mina vänner .. Besöken hem är inte ofta alls , en gång per halv år ungefär , försöker jag att komma hem i alla fall .. Ibland kanske det dröjer längre , sen ja flyttade har jag varit hem och hälsat på 2 gånger , önskar det vore mer . Men avståndet och priserna på biljetterna gör att det inte blir oftare , och det kan svida många gånger i mitt hjärta .. Speciellt när saknaden är så stor så att allt gör ont , det gör ont att prata med familjen , det gör ont att se bilder på dom , det gör ont att se vad dom skriver . Då är det som mest jobbigt att leva med avståndet hem .. Eller som dagarna man själv mår som en påse bajs , då man bara vill ha familjen nära .. Då är det ett rent helvete .. Men jag har till en viss del lärt mig att leva med denna saknad , och detta avstånd . Även om det ibland är fruktansvärt..

 

Under min tid i Malmö har jag funnit mig nya , helt underbara vänner som jag verkligen trivs att umgås med , både på jobbet och utanför jobbet .
Det är som om vi känt varandra i en evighet och jag är väldigt tacksam över dem vännerna jag funnit här nere ..

Vi skrattar , vi pratar och vi skrattar åter igen tillsammans .. En bra vänskap är det ..

 

Min bror , Tommy .. Hade inte han varit nere i Malmö hade jag nog aldrig valt att stanna kvar här nere en längre period . Han ställer alltid upp i den mån han kan och finns alltid där för mig . Lyssnar och hjälper mig när jag har problem , hjälper mig att komma rätt i livet , svarar på mina frågor och märker när något är fel .. Det är jag enormt tacksam över , han har alltid dörren öppen för mig och det betyder något enormt . Att veta att båda han och R finns där för en .. Oavsett tid på dygnet så ställer dem upp och det är inte alla som har en bror som gör det , men jag kan stolt sträcka på mig och säga att min bror gör det jämt . Även fast han själv kan ha det kämpigt med sina saker i sitt liv , så finns han alltid där för familjen . Och det värderar jag högt . Han låter mig vara med , låter mig lära känna hans vänner och jag får följa med honom på saker som ska göras och saker som ska ske . även fast jag ibland inte ens har någon aning om vad det är för något .
Tommy är inte bara min bror , utan han är även min vän . En av mina bästa vänner i nuläget . Och jag älskar honom precis som han är . <3